Even if you were trying, it would never work.

Tjabba, igår var en amazing dag med pappsi, vi såg på the hunger games och alla är så jävla fula i den filmen (de som var uppklädda som 1800-talets lady gaga) och sen satt vi i den vinröda forden igen, som gamla tider och snackade och garvade åt allt och alla. Vi glömde bort tid och rum, att bara ligga med huvudet i hans knä och veta att man är hans lilla flicka är värt guld. Med tårar gick jag in på mitt rum, för jag visste att det här var sista gången.
Det finns en ekorr-skylt som satt på min dörr utan att ramla i fjorton år, den ramlade ner och jag visste att det var för att den kände samma som jag, rummet jag en gång haft var inte längre mitt.
Men man måste fortsätta.. och jag är skit trött! :D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0