Idag visade du mig något som jag glömt, något vi hade glömt.

Du visade mig varför vi blev bästa vänner från början, hur vi var innan verklighetens deprissioner tog över.

Och för första gången på flera veckor, ler vi, tillsammans igen.

Du skrattar, de där skrattet som jag älskar men som knappt bubblar upp längre.

Vi båda vet att jag stannat kvar, försökt hjälpa dig och hålla dig vid liv, för oss båda.

Men när den lilla positiva energin tog slut och hela min värld crashade öppnade du ögonen igen.

Då såg du hur långt du puschade iväg mig och hur djupt du grävt ner dig, hur mycket din smärta skadade mig ♥

Men idag, älskade vän ♥

Är vi, du och jag, som förut.

Vi skrattade tillsammans och fortsatte utan några avbrott, jag såg livet i dina ögon som så länge vart matta.

Jag vet när du fejkar och inte, och ljuset du bar på, energin du fick som du för så länge sen tappat. 

Den lös upp hela kvarteret, din lycka som får mitt hjärta att bulta med glädje, får mig att skratta tills lungorna inte klarar mer och vill hoppa ut.

Du har sagt att vi inte är som förr, jag har sagt det med men jag skulle aldrig släppa dig trots allt som hänt.

Vänner överger inte varandra, även om dom är psykfall med störd humor.

Älskar dig bästaste vän, Tack för alla år du gett mig och alla de du fortfarande kommer finnas i ♥

Och tack för den här dagen, för leendet du gett mig när hela veckan vart piss ♥

 

Pussinuss Sarreh ~ ♥